Why can't I
Det finns mycket som är obestämt här i livet,
så mycket kan försvinna inom en sekund. Tror ni att
det finns någon eller något som bestämmer vem vi
ska vara med resten av våra liv, att någon bestämmer
att vi skall dö just då osv? Eller är det vi som skapar
våra egna liv och handlar utan att tänka på konsekvenser?
John Locke var ju den som sa att "människan föds som
ett oskrivet blad", men att vi själva skriver sidan med
erfarenheter .. Det stämmer, vi blir som vi blir på grund av
det vi möter, olyckor, personer och psykiska påfrestningar. Ja
då menar jag när du får ditt hjärtakrossat, din vän sviker dig
eller skolan ger dig för mycket press som du inte kan hantera!
Men de här erfarenheterna, bestämmer vi dem eller gör något/
någon det åt oss? Jag vill kunna bestämma mitt liv själv, det
känns lite otryggt att veta (ifall det är så) någon/något gör
att jag väljer de vägarna på väg till döden, tänk om de bestämmer
något jag kommer få ångra resten av mitt liv, som mord?
På historia lektionen kom vi in på att man gärna har en partner
som liknar sin föräldrer. Jag vill inte ha en kille med grått hår
och mage, no way. Men personligheten skulle inte sitta fel,
men tänk om jag hade en pappa som var värsta psykot?
Det kanske låter fel, men om jag har en pappa som misshandlar.
Söker man efter de typiska "bad boys" då?
Om man är ovan att bli älskad, kommer det som en chock då
att känna sig älskad och tycker man då att man är oförtjänt
av kärleken man blir tilldelad av de som bestämmer?
Även om det inte är någon som bestämmer det, vem vill
känna sig oälskad? Nu känner jag att mina funderingar börjar
spåra lite, men om jag fick välja så skulle jag få vara
lycklig, precis som jag är nu.
Omringad av underbara vänner, underbar familj och släktingar
och om jag får en kille som Vilhelm då skulle jag definitivt må
bättre än lycklig. Sedan om jag får träna lika ofta och på lika
roliga träningspass som nu skulle jag också vara glad, men
vem vet. Dom eller det kanske har bestämt något annat.
Auf widerstein!
så mycket kan försvinna inom en sekund. Tror ni att
det finns någon eller något som bestämmer vem vi
ska vara med resten av våra liv, att någon bestämmer
att vi skall dö just då osv? Eller är det vi som skapar
våra egna liv och handlar utan att tänka på konsekvenser?
John Locke var ju den som sa att "människan föds som
ett oskrivet blad", men att vi själva skriver sidan med
erfarenheter .. Det stämmer, vi blir som vi blir på grund av
det vi möter, olyckor, personer och psykiska påfrestningar. Ja
då menar jag när du får ditt hjärtakrossat, din vän sviker dig
eller skolan ger dig för mycket press som du inte kan hantera!
Men de här erfarenheterna, bestämmer vi dem eller gör något/
någon det åt oss? Jag vill kunna bestämma mitt liv själv, det
känns lite otryggt att veta (ifall det är så) någon/något gör
att jag väljer de vägarna på väg till döden, tänk om de bestämmer
något jag kommer få ångra resten av mitt liv, som mord?
På historia lektionen kom vi in på att man gärna har en partner
som liknar sin föräldrer. Jag vill inte ha en kille med grått hår
och mage, no way. Men personligheten skulle inte sitta fel,
men tänk om jag hade en pappa som var värsta psykot?
Det kanske låter fel, men om jag har en pappa som misshandlar.
Söker man efter de typiska "bad boys" då?
Om man är ovan att bli älskad, kommer det som en chock då
att känna sig älskad och tycker man då att man är oförtjänt
av kärleken man blir tilldelad av de som bestämmer?
Även om det inte är någon som bestämmer det, vem vill
känna sig oälskad? Nu känner jag att mina funderingar börjar
spåra lite, men om jag fick välja så skulle jag få vara
lycklig, precis som jag är nu.
Omringad av underbara vänner, underbar familj och släktingar
och om jag får en kille som Vilhelm då skulle jag definitivt må
bättre än lycklig. Sedan om jag får träna lika ofta och på lika
roliga träningspass som nu skulle jag också vara glad, men
vem vet. Dom eller det kanske har bestämt något annat.
Auf widerstein!
Kommentarer
Trackback
